beslutsångest
jobbade igår. skulle jobbat 7-13 men så var det ett par sjuka när jag kom dit så jag fick bli kvar till 16.30. inte fel, pengarna behövs ju. men gött trött var jag när dagen var gjord. men iaf så var det riktigt kul att vara tillbaka! kul med kidsen och kul att träffa gamla jobbkompisarna :) fick även några timmar på tisdag. riktigt bra!
idag är jag bara trött, trött, trött. för mycket som snurrar och sliter i mig åt olika håll. allt inom mig skriker att jag borde följa mitt hjärta i en riktining. men det finns också en liten röst som helt envist påtalar att det faktiskt inte skulle förändra något utan bara orska mig själv mer smärta. frågan är då om jag ska följa mitt hjärta och på så sätt vara sann och ärlig mot mig själv eller om jag ska lyssna på den där lilla rösten som säger att jag ska bespara mig själv smärtan det kan resultera i? men om man inte är sann mot sig själv, vad är det då för mening med nåt alls? mycket kan man göra men jag vill aldrig, aldrig förlora mig själv. aldrig tappa bort den jag är..
som vanligt låter det så himla dramatiskt. världen går inte under oavsett vilket beslut jag tar. och om den lilla envisa rösten har rätt så kommer det inte att påverka någon annan än mig själv ändå. men att sitta overksam när jag vill och längtar med hela mitt inre är inte riktigt min grej.
idag är jag bara trött, trött, trött. för mycket som snurrar och sliter i mig åt olika håll. allt inom mig skriker att jag borde följa mitt hjärta i en riktining. men det finns också en liten röst som helt envist påtalar att det faktiskt inte skulle förändra något utan bara orska mig själv mer smärta. frågan är då om jag ska följa mitt hjärta och på så sätt vara sann och ärlig mot mig själv eller om jag ska lyssna på den där lilla rösten som säger att jag ska bespara mig själv smärtan det kan resultera i? men om man inte är sann mot sig själv, vad är det då för mening med nåt alls? mycket kan man göra men jag vill aldrig, aldrig förlora mig själv. aldrig tappa bort den jag är..
som vanligt låter det så himla dramatiskt. världen går inte under oavsett vilket beslut jag tar. och om den lilla envisa rösten har rätt så kommer det inte att påverka någon annan än mig själv ändå. men att sitta overksam när jag vill och längtar med hela mitt inre är inte riktigt min grej.
Kommentarer
Postat av: Killfröken
Min erfarenhet är att inre röster är till för att struntas i. ;-)
(Tack för kommentaren i min blogg förresten, det var egentligen därför jag tittade in...)
Postat av: Bella
Avundas dig! Mina dagar går ut på att sitta på trafikskolan och plugga så hjärnan exploderar :( Buhu. Ses på fredag förresten! =)
Trackback
