24/8

sagorna ljuger
och magin var aldrig verklig.
allt vi var,
var en låtsaslek.
alla kyssar,
alla smekningar,
all ömhet och skratten
var ett rop,
ett eko efter något annat.
något som fanns,
som borde finnas.
en önskan om en förlorad dröm.
men sann var ångesten.
saknaden,
det döende hoppet
och
tårarna...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0